Leksands IF

HJÄRTA - SMÄRTA.

Oro

I en fin liten bok med

Björn von Rosens dikter i urval

läser jag

"Jag satt i skogen och åt bär.

Långt borta ropade man högt mitt namn.

En fjäril slog sig ner på mina tår

och jag betraktade den mycket noga.

Man fann mig slutligen och bar mig bort.

Jag stretade emot och grät en skvätt.

Sen somnade jag visst. Och jag var hemma."

Björn von Rosen beskriver ett tidigt minne, eller en dröm.

Alla ropar vi nu namnet på en liten ängel - Engla -.

Vi vill alla att hon slutligen skall hittas och föras hem till lugn och ro.

Återkomst

Den här hjälten stod stolt och förväntansfull

i solen för några dagar sedan.

I dag täcks den av 6 - 7 cm snö.

Och det snöar fortfarande.

Men ändå tror jag på en fortsättning

och bättre dagar.

Mätta magar.

Tolv hungriga utförsåkare mättades

Och kunde fortsätta hemresan.

Glatt, stimmigt och roligt var det,

men desto tystare tystare nu.

Helgmålsringning.

Alexandra Pascalidou var inbjuden att tala före helgmålsringningen i kväll. Hon talade tänkvärt om dygden ödmjukhet.

Mitt i hennes fina ord avbröts hon. T.om. mitt i ett ord.

I stället fortsatte programmet med reklam om kommande program.

Oerhört oartigt, klumpigt, skamligt.

Det vore helt klart på sin plats med en ursäkt till Alexandra P

och till oss tittare.

Vårens under.

Nog är det ett under och underbart.

Min Primula kämpar sig fram i ljuset

bredvid den sista snöfläcken.

Nu är den här!!

Låt mig följa en vårbäck

som porlar ner

genom svackan som

söderut vätter.

Och den första hästhov

mitt öga ser

som medalj i mitt

knapphål jag sätter.