Åter en resa i november. Inte bästa resemånaden förstås, men eftersom kursen i KONSTHISTORIA slutade tisdagen den 18 november så åkte vi onsdagen den 19 november. Vi åkte alltså med så färska kunskaper som möjligt för att i verkligheten se vad vi läst om. Bussen var fylld av Gunnars elever från både Vansbro och Malung. Inalles 26 personer och därtill den duktiga chauffören Harri.
Började med kaffepaus !! i Torsång. Kyrkan från 1200-talet. som ligger vid vattenleden, som kunde ta resande långväga, besåg vi både utifrån och inne.
Vart åkte vi sedan ? Jo till Hummelsta för att få lunch !!!
Klockan kvart i två var vi belåtna och MÄTTA framme vid Härkeberga Kyrka. Stöttande varandra tog vi oss uppför den ishala vägen upp till kyrkan. Allt gick bra, inga brutna ben el.dyl. Atmosfären i den gamla kyrkan är högtidlig. Nu finns det smala rakryggiga bänkar att sitta på men det är lätt att föreställa sig och känna hur det var på den tiden då Albertus Pictor gjorde målningarna på tak och väggar. Målningarna berättar om himlen och härlighet, men mest om skärseld och straff. Djävulen förekommer ofta.
Alltnog, resan fortsatte och vi kom fram till ett frächt och välkomnande vandrarhem i Uppsala.
Nu var det väl länge sedan vi åt nånting!!!!! Jo det stämmer, men först skulle vi få en mycket trevlig guidning i Uppsala Domkyrka. Det var trevligt tack vare en guide som kunde berätta kunnigt och humoristigt.
Men sen blev det mat igen!!!!!! Kina-mat, mycket gott.
Ia och jag somnade ovaggade i underbara sängar i vårt logi.
Efter frukost.... åkte vi mot Stockholm och Historiska Muséet. Mariautställningen var fin och kändes rätt med alla sina intressanta Mariaskulpturer från århundraden som vi läst om.
Men minst lika intressant var Gunnars egen upptäcktsfärd med oss i släptåg genom andra delar av muséet med intressanta saker från tiden, alltså vår tid, jag menar MEDELTIDEN.
Men får inte glömma MATEN. En bastant lunch på muséets restaurang. Puh...
Så återstod Gripsholms slott. Men först kaffepaus på Grafikens Hus med världens största rabarberfyllda bullar.
I ett kallt VASASLOTT hänger en värdefull del av statens personporträtt. T.ex.Erik XIV:s friarmålning som han sände till Englands drottning, men som inte föll i god jord-- han hade för spinkiga ben. (Erik mötte i stället kärleken i Stockholm hos Karin Månsdotter, vilket säkert var bra mycket bättre.) Gripsholm var som sagt kallt. Sten och kyla, trappor. Men om man lyssnade kunde man höra barnens spring, ungdomarnas smussel och småningom teatertiden på 1700-talet.
Så påbörjades hemfärden, avbruten endast av ett uppehåll för MAT i Hummelsta.