Födelsedagsbroderi.

Gun-Britt ville att vi skulle brodera fiskar till hennes födelsedag.
Det här fiskstimmet är nu på väg till Ludvika.
Också från åtta andra brodöser i Dalarna strömmar nu fiskbroderier till Gun-Britt.

Burr.

Men vi eldar i två kaminer.

Än dröjer det länge

Än dröjer det länge innan jag kan sitta på trappan och klippa mattrasor.

Att babbla om ingenting.

Nu strax efter årsskiftet är det räkenskaps- och redovisningstider.
Det är alltså bl.a sysselsättningen för den som anförtrotts att sköta någon annans pengar.
Det kan jag skylla på eftersom jag inte skrivit blogg/dagbok på ett tag.
Men å andra sidan har jag läst en tanke, som tillskrivs Simone de Beauvoir:
En dagbok är ett märkligt ting -
det man tiger om är viktigare än det man skriver ner.

Alla hjärtan.

Motivvalet för dagens knåpande var ganska givet.
Mitt hjärta blev kantigt och rörigt.
Men om det är färgrikt och innehållsrikt så är det väl bra.
Jag menar om man skall beskriva livet -
- men det var väl inte det jag skulle göra ????

Infall.

Idéer, infall, inspiration
jag hinner inte fånga det där geniala.
I väntan fortsätter jag enträget

Insnöad.

Är det ett litet ljus i sikte ??

I ren glädje...

I ren glädje över att jag bakom de grå molnen
kunde ana att solen fanns.....


gick jag en runda genom vår vackra by.

Möte.

På promenad i vår by kan man få vara med om
sällsamma möten.

Bröllopsdag.

Så här firades bröllopsdagen.

Stege.

Nästan bara raka stygn. Men också applikation och några franska knutar.
Så blev det den här gången. En bagatell och helt betydelselöst, men ändå
något som blev till. Och jag mådde bra.

Skrivarkursen.

Andra sammankomsten i skrivarkursen i går kväll. Vår andra uppgift - vår hemläxa - var att skriva en text på tio meningar. Alla åtta läste vi upp vad vi åstadkommit. De mest skilda berättelser hade det blivit. Allt från om att fastna i snömodd, att vara inflyttad från storstad till landsbygd, att vara utsatt för mobbing, att motvilligt gå till första PRO-mötet och till ett kåseri om farfars matlåda.
Jag är full av beundran för mina cirkelkamraters idérikedom och kunnande. Berättelserna var tankeväckande, humoristiska, glada och välskrivna.
Glädjande är att cirkeldeltagarna övervägande är unga.
Själv är jag äldst i skaran och skrev om ett vårligt möte med en citronfjäril.
Berättelsen får Ni inte ta del av. Men om jag - när det äntligen blir vår - möter en citronfjäril ska jag meddela det.