Jag har ett ställe på min promenadväg
som är mig kärt.
Tidigt på året brukar jag höra fåglarnas kvitter där.
Talgoxarnas ivriga lockrop brukar höras
och de första vårkänslorna brukar infinna sig.
Men i dag var det tyst och stilla.
Förklaringen fick jag när jag kom hem.
Alla fåglarna var vid fågelbordet
Domherrarna och deras fruar, talgoxarna, blåmesarna och gråsparvarna
var vid våra utfodringsbord.
Där var ivern stor.
Men sången och lockropen hörs inte vid matborden.
Ännu får jag vänta en tid.
som är mig kärt.
Tidigt på året brukar jag höra fåglarnas kvitter där.
Talgoxarnas ivriga lockrop brukar höras
och de första vårkänslorna brukar infinna sig.
Men i dag var det tyst och stilla.
Förklaringen fick jag när jag kom hem.
Alla fåglarna var vid fågelbordet
Domherrarna och deras fruar, talgoxarna, blåmesarna och gråsparvarna
var vid våra utfodringsbord.
Där var ivern stor.
Men sången och lockropen hörs inte vid matborden.
Ännu får jag vänta en tid.
Hej, hoppas du mår bra - idag må du tro att jag hörde hackspettens ivriga "hackande!" Det kändes vårlikt - för första gången i år!
SvaraRaderaIgår var vi och hämtade sand på gatukontoret och vem träffade vi där - om inte självaste Nicke Nyström, han hde så halt ute i Norsåa så han var tvungen att ha lite sand, han såg ut att må bra!
Hälsn Barbro
Hej Inga-Britt! I år har vi ju ingen vinter här på våra breddgrader, så jag t o m glömmer mata fåglarna! Du har det bra annars, hoppas jag!
SvaraRadera